Nedan har vi listat generella frågeställningar med svar. Vi kommer fylla på listan med tiden om det kommer in nya frågeställningar som kan vara av allmänt intresse.

Brinner det mer i radhus?

Om man med det menar att det brinner lättare eller oftare är det generella svaret nej. Det är inte större risk att en brand uppstår i ett radhus än i andra bostäder eller flerbostadshus. Däremot har det vid en del bränder blivit mycket allvarliga konsekvenser.

Varför blir då konsekvensen ibland så mycket värre i radhus än vid exempelvis en lägenhetsbrand?

En förklaring kan vara att byggmaterialet i många flerbostadshus är betong vilken ur brandsynpunkt är ett mycket bra material som många gånger motstår brand bättre än det egentliga kravet på 60 minuter. Radhus byggs däremot oftast med lättare konstruktionsmaterial där avskiljningarna ska hålla brandnormen 60 min. Tyvärr har det även vid flera tillfällen visat sig att kravet på en timmes brandmotstånd mellan lägenheter inte uppfylls på grund av brandspridning via vinden. Ofta handlar detta om radhus som haft ett undermåligt brandskydd på grund av felaktig projektering, utförande eller bristande underhåll. Brandspridning inom en radhuslänga kan därmed gå mycket snabbt vilket ökar risken för en totalskada.

Vilka brister kan finnas?

Grundläggande i svensk bygglagstiftning är att olika boendeenheter ska avskiljas sinsemellan med en byggnadskonstruktion som förhindrar att branden sprider sig mellan enheterna inom 60 minuter. I många radhus är problemet att brandavskiljningen mellan lägenheterna är försvagad i vinden. Problemet har främst visat sig vid kalla oinredda vindar som haft lätta vindsbjälklag.

Avskiljningar mot vinden kan ha brister samtidigt som vinden är sammanhängande. Boverket, Svenska brandskyddsföreningen och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) avråder idag från dessa lösningar med gemensam vind och förordar att varje radhuslägenhets väggar går genom vinden upp till yttertak. Väggar och tak bör regelbundet kontrolleras för otätheter/brister vilket kan uppstå vid ex nya kabeldragningar, installation av spotlights, ventilationskanaler etc. Tätheten på väggar/tak kan kontrolleras med en stark ficklampa för att visa på otätheter. Otätheter ska tätas brandtekniskt så att skyddet mot brand uppfylls. Vid osäkerhet välj att täta mot brand med ett brandmotstånd på minst 60 minuter och låt en fackman utföra arbetet.

Takfotsventilation har visat sig kunna sprida branden snabbt till vindsutrymmet, särskilt vid en brand som bryter ut genom fönster eller en utvändig brand som sprider sig via fasaden in på vinden.

Takstolar har i vissa fall varit felkonstruerade och förlorat sin bärförmåga och fallit ned på det lätta bjälklaget och därmed brutit brandcellsgränsen före 60 minuter.

Vem åtgärdar de brister som inventeringen har påvisat?

I lagstiftningen är det ägaren som är utpekad som ansvarig för att brandskyddet är tillräckligt främst ur personsäkerhetssynpunkt men även ur miljö och egendomssynpunkt. Det innebär att man kan bli skyldig att åtgärda ev. brister som kan finnas i brandskyddet. Kostnaden för en åtgärd ställs alltid i relation till nyttan med åtgärden. Det innebär att kostnaden måste vara skälig utifrån nyttan. Däremot är det inte den enskildes ekonomi som avgör om åtgärden är skälig. Brandkåren är tillsynsmyndighet för att brandskyddet ska vara tillräckligt bra men som med all rättstillämpning kan alla åtgärdskrav prövas i domstol.

Vad är ett föreläggande?

Ett föreläggande är ett beslut som fattas av en myndighet om att en enskild eller ett företag ska åtgärda en viss brist för att uppfylla vissa krav. I detta fall gäller föreläggandet om att man ska uppfylla kravet på ett skäligt brandskydd enligt 2 kap. 2§ Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Föreläggandet kan överklagas kostnadsfritt. Mer information finns på själva föreläggandet.

Kostar inventeringen något?

Nej, inventeringen är för närvarande kostnadsfri. Däremot kan krav på åtgärder ställas utifrån inventeringen. Dessa åtgärder bekostas normalt av fastighetsägaren.

Vad är kostnaden för att åtgärda bristerna?

Kostnaden beror helt på vilken typ av brist som påvisas. I den enklaste formen kan det röra sig om en tätning av en genomföring eller en gipsskiva för en takfotstätning. Är det större brister kan det däremot vara ökade kostnader. I nedan redovisning framgår olika typer av brister och en kostnadsuppskattning för dessa.

Vårt radhus har ett betongbjälklag mot vinden och ni har valt att inte ställa några krav, trots att vi inte har några sektioneringar på vinden?

Olika bostäder ska avskiljas sinsemellan med en byggnadskonstruktion som förhindrar att branden sprider sig mellan lägenheterna inom 60 minuter. I många radhus är problemet att brandavskiljningen mellan lägenheterna är försvagad i vindsutrymmet. Denna brist får främst konsekvenser vid s.k. ”lätta” bjälklag som är gjorda i träkonstruktion (med olika skivmaterial i gips etc.).

Har ert radhus ett betongbjälklag mot vinden är egentligen inte risken mindre att branden sprider sig till vinden men däremot är det betydligt lättare att förhindra att branden sprider sig vidare ner till de övriga radhuslägenheterna. I praktiken kan det innebära att den taktiska inriktningen på räddningsinsatsen är att låta hela vinden brinna av och endast säkerställa att brandspridningen inte sker nedåt. Detta görs för att minimera vattenskador i de lägenheter som inte brunnit. Ovan innebär att Brandkåren Attunda valt att inte ställa krav på åtgärder i radhuslängor där vindsbjälklaget är i betong då en totalskada normalt går att undvika.

Detta behöver inte innebära att det inte finns brister utan att vi bedömer skillnaden mellan kostnaden och nyttan som för stor. För den enskilda föreningen kan det ändå finnas skäl att åtgärda brister för att ytterligare höja/säkerställa ett bra egendomsskydd ur brandsynpunkt.

Hur har ni valt vilka radhusområden som har inventerats?

Bristerna i brandskyddet har många gånger funnits sedan radhusens uppförande. I de nationella inventeringarna som gjorts kan man konstatera att bristerna är ganska generellt fördelade, och det går inte att se att någon särskild tidsperiod eller konstruktionstyp är bättre eller sämre ur brandskyddssynpunkt. Brandkåren Attunda har därför gjort en relativt förutsättningslös prioriteringslista utifrån erfarenhet från tidigare händelser tillsammans med en övergripande riskbedömning ur ett insatsperspektiv. Arbetet kommer däremot, i olika omfattning, omfatta samtliga radhusområden i våra medlemskommuner och vi räknar med att inventeringen kommer pågå under de närmaste fem åren.

Vad kan den enskilde göra?

Då brandskyddet är gemensamt för alla bostäderna bör kontrollen göras av alla radhuslägenheter tillsammans.

Avskiljning

Hur är den utförd i det hus ni bor i? Är vinden öppen eller avskild med genomgående vägg mellan radhuslägenheterna? Båda alternativen kan uppfylla kraven på skydd mot brandspridning i 60 minuter men om vinden är öppen är den känsligare för felaktigheter. Kontrollera väggarnas täthet med till exempel en ficklampa. Brister ska tätas brandtekniskt. Om vinden är öppen bör även åtgärder övervägas. Detta kan vara allt från att bygga nya avskiljningar, säkerställa eller förbättra de befintliga eller öka övervakningen med till exempel ett gemensamt larm.

Brandvarnare

Brandvarnaren är ett krav i varje bostad och ger ett tidigt larm vid brand eller tillbud. Brandvarnaren är den viktigaste åtgärden för att öka personsäkerheten vid brand. I ett radhus ger brandvarnaren en större möjlighet att upptäcka och släcka en brand innan den hinner bli stor. Även om brandvarnaren i första hand är en personsäkerhetshöjande åtgärd innebär den även ett ökat egendomsskydd då en brand hos grannen har en ökad chans att bli upptäckt och släckt innan branden är så stor att den inte kan släckas. Brandvarnare bör finnas i varje plan och det rekommenderas att dessa är sammankopplade (d.v.s. när en känner av rök ljuder båda). Glöm inte att kontrollera batteriet i er brandvarnare åtminstone årligen.

Släckutrustning och framkomlighet för räddningstjänsten

Någon form av släckutrustning bör finnas i varje hem. Brandkåren Attunda rekommenderar en brandsläckare med minst 6 kg pulver. Tänk då på att den behöver vara lätt åtkomlig, ett bra tips är att förvara den i anslutning till ytterdörren.

Kontrollera även framkomligheten för räddningstjänsten i området där ni bor. Det är tyvärr vanligt att vägar som ska användas av brandkåren vid brand är blockerade av sandlådor, stenar eller uppväxta träd. Detta kan fördröja en insats och bör kontrolleras regelbundet.

Vill ni göra ytterligare kontroller eller om ni behöver en mer grundlig kontroll bör ni i första hand vända er till någon av de brandkonsulter som arbetar med detta. De kan då mer i detalj ge er råd om vilka åtgärder som är aktuella utifrån just er byggnad.

Kan inte avskiljningar på vinden och tätningar av takfoten påverka ventilationen och öka risken för fuktskador?

Takfotsventilationen behövs för att motverka fuktproblem mellan inner och yttertak men kan medföra att brandgaser samtidigt kan komma upp i utrymmet. Det normala skyddet i radhus är att täta dessa takfötter 1 m ut från anslutning till brandcellsgränsen (bostadsgräns). Tätningen ska vara röktät. Tillsammans med grannens tätning ger detta ett avstånd om 2 meter där takfotsventilationen är bruten. Observera att ni indirekt är beroende av att samtliga grannar i ert radhus utför åtgärden då skyddet bygger på att åtgärden utförs på varje sida om brandcellsgränserna.

Igensättningen av takfotsventilationen, 1 m från vägg till granne, bedöms inte i sig påverka ventileringen så mycket att det kan ge några negativa effekter på ventilationen men det är viktigt att säkerställa att samtliga fack mellan takstolarna fortfarande ventileras. Brandkåren Attunda tar däremot inte ansvar för åtgärdernas inverkan på eventuella fuktproblem. Om ni känner en oro över detta bör ni välja en annan metod eller låta frågan utredas av en sakkunnig på området.

Vad definieras som ett radhus?

Radhus definieras som bostäder med tre eller fler sammanbyggda hus. Bostäder sammanbyggda via komplementbyggnad inkluderas inte, dessa räknas som kedjehus. Ett radhus kan vara eget ägande, hyresrätt eller ingå som en del i en förening.

Varför görs tillsyn på radhus?

Både Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har uppmärksammat brister i brandskyddet på radhus. Därför uppmanar de kommuner, byggare och boende att kontrollera brandskyddet och åtgärda eventuella brister.

Tillsynen är framförallt viktig för att kunna hitta eventuella brister och åtgärda dessa innan en brand inträffar samt öka invånarnas säkerhet och minska konsekvenserna av en brand. Vi kan också genomföra riktade åtgärder för att stärka fastighetsägarens brandskydd.

Har ni rätt att ställa krav på åtgärder?

Ja. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor är det kommunen som har tillsynsansvaret, i detta fall räddningstjänsten, av att du som fastighetsägare har ett brandskydd i skälig omfattning. Kommunen får meddelade förelägganden och förbud som behövs för att lagen ska följas.
5 kap. 1 § samt 5 kap. 2 § andra stycket Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

Har ni rätt att få tillträde till vinden?

Ja. Enligt 5 kap. 2 § första stycket i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor har tillsynsmyndigheten, i detta fall räddningstjänsten, rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och andra anläggningar samt att få upplysning och handlingar som behövs för tillsynen.

Vad händer om jag inte vidtar åtgärderna?

Om bristerna anses vara allvarliga och man inte vill åtgärda den så kan vi göra en tillsyn och utfärda ett föreläggande med krav på att bristen ska åtgärdas. Detta föreläggande kan överklagas om man som fastighetsägare anser att det är felaktigt. Vår förhoppning är att inte behöva använda denna metod. Vi vill att alla i vårt område ska bo i ett så brandsäkert hem som möjligt.